Europeiska barn som tittar mycket på tv och äter mat framför tv:n löper större risk att drabbas av övervikt. Kvinnor som drabbas av fetma och upplever stress i medelåldern har större risk att få demens. Det är några av resultaten som forskarna vid Forte-centrumet EpiLife har kommit fram till i sina studier om hur samspelet mellan fysisk och mental hälsa ser ut under livet.

EpiLife blev utsett till Forte-centrum under 2007 och sedan dess har man byggt upp en omfattande forskning kring fyra huvudområden. Fetma är en av de frågor som intresserar forskarna och det är inte bara barnen som har stått i fokus.

Lauren Lissner

– Vi tittar på övervikt och fetma i alla åldrar, säger professor Lauren Lissner som är projektledare för EpiLife. Bland vuxna ser vi bland annat att övervikt och fetma i medelåldern ökar risken att drabbas av demens senare i livet.

EpiLife deltar också i en EU-studie som heter IDEFICS. Den omfattar sammanlagt 16 000 barn mellan två och åtta år i olika länder och forskarna har bland annat ställt frågor till föräldrarna om familjens livsstil.

Svenska barn har ganska liten övervikt, jämfört med andra länder, visar det sig. Här är tio procent av barnen överviktiga, i Italien är motsvarande siffra 40 procent.

Studierna visar bland annat att övervikt är vanligare bland barn som tittar mycket på tv, oavsett i vilka länder de bor i. Dessa barn äter också mer söt och fet mat än andra barn.

– Vi vet inte exakt om det är tv-tittandet i sig som leder till dåliga kostvanor eller om tv-tittandet är stort i de familjer som äter dåligt. Hur som helst ska vi följa upp en del av barnen i Sverige och fem andra länder år 2013. Då kommer vi att ha bättre svar.

– Vi har också gjort förebyggande studier, där vi har fört in hälsobefrämjande insatser som bättre kost och motion, för att se om man kan påverka viktutvecklingen bland utsatta grupper med sämre ekonomi, lägre utbildning och dem som bor i invandrartäta områden, men vi vet inte ännu om det har gett effekt, säger Lauren Lissner. Resultaten hittills tyder på att det är sannolikt.

Ett annat stort forskningsfält handlar om vad som skapar hjärtkärlsjukdom. Forskarna vill bland annat reda ut hur samspelet ser ut mellan livsstil, sociala faktorer, mental hälsa och genetiska egenskaper och hur de påverkar risken för hjärtkärlsjukdom.

– Vi vill också lära oss mer om hur fetma i barndomen påverkar risken för hjärtkärlsjukdomar senare i livet, säger Lauren Lissner.

Ytterligare ett forskningsområde inom EpiLife handlar om hur generna och psykosociala livsvillkor tidigare i livet påverkar vilka som drabbas av en demenssjukdom när de blir äldre.

– Där ser vi att just kvinnor som lever med en stor stress i medelåldern har större risk än andra att få en demenssjukdom, säger Lauren Lissner, men vi tittar också på hur kosten och alkoholkonsumtion påverkar risken för demens. Vi har bland annat sett att kvinnor som dricker vin i små mängder under medelåldern får ett skydd mot demens, men det gäller inte öl och sprit. Vi vet inte om samma effekt finns för männen.

Forskarna på EpiLife kommer från flera olika discipliner som folkhälsa, hjärtkärlsjukdomar, psykiatri, psykologi och nutrition och en viktig uppgift för Forte-centrumet är att utveckla den tvärprofessionella forskningen.

– Hittills under EpiLife-tiden har 15 av våra forskare disputerat och vi har just nu ytterligare 28 doktorander på gång, säger Lauren Lissner. Det är viktigt för oss att föra ut resultaten av all denna forskning till befolkningen och hälso- och sjukvården. Där arbetar vi tillsammans med organisationer och FoU-enheter i regionen och deltar i utvecklingen av förebyggande verksamheter på många olika nivåer.

Text: Sara Bergqvist Månsson

Anslag till Forte-centrum: 5,5 miljoner kronor per år.

Ytterligare information: lauren.lissner@medfak.gu.se, http://epilife.sahlgrenska.gu.se/svenska/