Centrum för Belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle forskar om varför belastningsskador uppstår, hur de kan förhindras och om det finns effektiva botemedel. Men att slippa få värk av jobbet är inte tillräckligt bra, menar Svend Erik Mathiassen, som leder centret. Han vill utforma arbetslivet så att det aktivt bidrar till både kroppslig och själslig hälsa.

Belastningsskadorna i arbetslivet ändrar karaktär i takt med att samhället utvecklas. Förr var det i första hand de riktigt tunga jobben, till exempel inom skogs- och gruvindustri, som förknippades med belastningsskador. Idag har många människor yrken där den fysiska belastningen är väldigt liten, men där det ändå finns risk för värk i till exempel rygg, nacke, axlar och armar. Knappt hade kontoren datoriserats förrän musarm blev en utbredd företeelse.

Svend Erik Mathiassen

– Vid första anblicken verkar det vara ett mysterium, säger Svend Erik Mathiassen, professor vid Centrum för Belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle. Hur kan man få ont av ett arbete där musklerna bara jobbar på 5–10 procent av sin maximala förmåga?

Frågan har inte fått något bra svar än, även om det finns många hypoteser, konstaterar Svend Erik Mathiassen. Han har gott hopp om att många frågetecken ska rätas ut under det kommande decenniet. Centrum för Belastningsskadeforskning, CBF, utsågs i slutet av 2009 till Forte-centrum och kommer under en tioårsperiod få sammanlagt 50 miljoner kronor till sin forskningsverksamhet från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Mathiassen leder Forte-centret.

– Stödet gör att vi kan stärka och stabilisera vår forskning, säger han. Det ger oss en trygghet vi inte hade förut, och trygghet är viktig om man håller på med långsiktig forskning. Är man helt beroende av de vanliga, korta anslagen blir forskningen ofta ad hoc eller rent av opportunistisk. Nu vågar vi bland annat satsa lite av medlen på riskforskning som inte omedelbart kommer att bära frukt.

Ett exempel är forskning om kroppens förmåga att växla mellan flera olika sätt att utföra en viss rörelse. Omedvetet är vissa av oss duktiga på att variera belastningen på olika muskler när vi utför ett moment om och om igen, medan andra gör rörelsen på exakt samma sätt hela tiden och därför får en mera enformig belastning. Svend Erik Mathiassen menar att denna skillnad skulle kunna förklara varför vissa får ont av sitt arbete, medan andra med precis samma arbetsuppgifter klarar sig utmärkt. Men det krävs en lång rad studier för att bekräfta den tesen, både i laboratorium och ute i arbetslivet.

Svend Erik Mathiassen hoppas att CBF under den här tioårsperioden kan bidra till att finna svaret på frågor som: Vad är det som händer i musklerna när man får belastningsskador?, Hur ska man behandla och förebygga dem?, Hur kan man mäta fysisk belastning i arbetslivet på ett kostnadseffektivt sätt? och Hur påverkar man organisationer att förändra sig i rätt riktning?

Men att slippa att få värk av arbetet är inte nog, anser Svend Erik Mathiassen. Hans ambition är att arbetet aktivt ska bidra till bättre kroppslig hälsa för medarbetarna. Ett av dagens och i ännu högre grad framtidens folkhälsoproblem är att folk rör sig för lite, påpekar han. Det ökar risken för en rad moderna folksjukdomar.

– Man blir otränad, överviktig, får diabetes, hjärt-kärlsjukdomar – en lång rad med väl kända konsekvenser, säger han. Varför inte använda arbetslivet för att åtgärda detta, det är en outnyttjad arena. Tänk om arbetet kan ge folk en bättre hälsa när de går hem på kvällen än de hade när de kom på morgonen!

Exempel på hälsofrämjande åtgärder i kontorsmiljöer kan vara gående möten och placering av förråd och skrivare på visst avstånd från användarna, berättar han. Kortsiktigt kan det kosta en aning, men långsiktigt är det lönsamt för arbetsgivaren eftersom medarbetare som rör på sig håller sig friskare och blir mer kreativa.

– När det gäller den psykosociala miljön är det en allmänt accepterad grundsyn att arbetet ska stimulera oss och göra att vi mår bra och utvecklas, säger Svend Erik Mathiassen. Jag kan inte förstå varför man inte skulle kunna ha samma ambitionsnivå när det gäller fysisk belastning.

Text och foto: Anders Nilsson

Anslag till Forte-centrum: 5 miljoner kronor per år.

Ytterligare information: www.hig.se/cbf