Övervikt i medelåldern kan öka risken för demens senare i livet. Forskningsresultaten är tydliga. Hälsotrender och ojämlikhet är ett av områdena i den omfattande forskningen om äldres livsvillkor som bedrivs vid Aging Research Center (ARC), som för fyra år sedan utsågs till Forte-centrum, med ett långvarigt finansiellt stöd.

De andra viktiga forskningsområdena på ARC är hjärnans åldrande och forskning om livslängd och sjuklighet på äldre dar.

– Vi vet att vi blir allt äldre men hur ser de sista åren ut? säger Marti Parker, docent och forskningsledare vid ARC. Blir vi friskare eller sjukare och ser åldrandet olika ut för män och kvinnor? Det är några av de frågor som vi studerar här på ARC.

Successivt är de på väg att ringa in svaren och forskarna kan redan nu konstatera att kvinnor börjar halka efter när det gäller livslängden. Män lever allt längre och det gäller också kvinnor, men livslängden ökar inte lika snabbt för kvinnorna.

– Vi ser också att kvinnor över 85 år har fler sjukdomar och funktionsnedsättningar än män, men de upplever sig ha bättre hälsa, säger Laura Fratiglioni, professor på Karolinska institutet och chef för ARC. Männen är friskare än kvinnorna men upplever sämre hälsa.

Ett sätt att mäta vilka konsekvenser som sjukdomar får är att studera hur de äldre klarar vardagliga sysslor (ADL) som att klä sig, laga mat, sköta sin hygien och så vidare.

Laura Fratiglioni, Direktör för ARC
Laura Fratiglioni

– Både kvinnor och män blir sjukare när de blir äldre, men trots det klarar de sin ADL lika bra, säger Laura Fratiglioni. Det kan betyda att det är lättare för äldre idag att leva med sin sjukdom. Det kan i sin tur bero på faktorer som att äldre har bättre bostäder och rollatorer med korg som gör det lättare att ta sig ut på stan för att handla.

En viktig fråga i studierna om hjärnans åldrande är att försöka hitta livsstilsfaktorerna som skyddar respektive ökar risken för demenssjukdom.

– Vi har sett att det finns tydliga samband mellan hjärtkärlsjukdom och diabetes tidigare i livet och demens på äldre dar. Nu vet vi att även övervikt i medelåldern ökar risken för demens, säger Laura Fratiglioni. Även måttlig övervikt påverkar den inflammatoriska statusen, vilket i sin tur kan påverka vem som får demens. Vi har också sett att en tidigare skallskada och stora skador av alkohol ökar risken för demenssjukdomar.

Det handlar om livsstilsfaktorer på gott och ont. Den som är yngre kan på ett tydligare sätt själv påverka sin livsstil. Samtidigt vet man att en hälsosam livsstil också är en klassfråga.

– Vi vet att livsstilsfaktorer är viktiga för hälsan och nu har vi också börjat forska om betydelsen av livsstil i kombination med olika gener, säger Marti Parker. Om man har gener som medför ökad risk för demens verkar livsstilen vara väldigt viktigt. En hälsosam livsstil kan alltså kompensera för ”dåliga” gener. Om man inte har dessa gener är livsstilen inte lika viktig.

Samtidigt ser forskarna på ARC att andra sorters livsvillkor också påverkar vilka som drabbas av en demenssjukdom.

– Våra studier visar bland annat att personer med hög utbildning har en minskad risk att få demens, säger Laura Fratiglioni.

Det har att göra med hur hjärnan stimuleras under livet, menar hon. Yrken med stora och komplexa mentala utmaningar verkar kompensera för andra riskfaktorer.

Ett viktigt mål för forskarna på ARC är att försöka identifiera en strategi för hur enskilda människor ska kunna leva sina liv så att de på bästa sätt kan minska risken att drabbas av demens.

– Därför studerar vi bland annat om en stimulerande fritid kan kompensera de risker som finns med ett tråkigt och enformigt jobb, säger Marti Parker. Vi vill också dra igång en stor interventionsstudie där vi låter en grupp personer träna hjärnan intensivt för att se om det påverkar riskerna. Vi vet ju idag att hjärnan kan förändras, nervceller kan nybildas och vi vill lära oss mer om det.

Ett annat viktigt forskningsområde på ARC är att studera äldres multisjuklighet.

– Vi har ännu inte förstått kedjan varför vissa äldre drabbas av flera sjukdomar och andra inte, trots att de har flera riskfaktorer för detta, säger Marti Parker. Vi ska också ta reda på hur många som är drabbade och hur de bäst kan få hjälp.

Text: Sara Bergqvist Månsson

Anslag till Forte-centrum: 10 miljoner kronor per år.

Ytterligare information: laura.fratiglioni@ki.se, www.ki-su-arc.se