Våra attityder påverkas till stor del av sociala nätverk, inte minst synen på invandring. Det visar Fortefinansierad forskning om invandrarfientliga attityder.

Jens Rydgren håller, tillsammans med sina kollegor på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, på att färdigställa forskningsprojektet ”Xenofobi och invandringsfientliga attityder: En multi-level och relationell approach”. Xenofobi, förklarar Jens Rydgren, betyder egentligen främlingsrädsla.

– På svenska brukar det användas synonymt med främlingsfientlighet men främlingsfientliga personer behöver inte nödvändigtvis vara rädda för främlingar, säger Jens Rydgren.

Socialt tryck påverkar världsbild

Jens Rydgren har studerat effekterna av vänskapsnätverk, bostadsområden och arbetsplatser på främlingsfientliga och invandringskritiska attityder. I nätverk finns ett socialt tryck och information som påverkar människors världsbild.

Jens Rydgren

– Mycket av den information som förmedlas genom andra kanaler, till exempel massmedier, filtreras genom nätverk. Här skapas och befästs normer för vad som är önskvärt och inte önskvärt. Normer och beteenden kan i sin tur ha effekter på främlingsfientlighet. Vi tittar även på om nätverken är etniskt homogena eller inte. På så vis mäter vi kontakthypotesen, det vill säga att relationer (med invandrare) gör människor mer toleranta och mindre främlingsfientliga.

Mäter nätverk som utgår från individen

Jens Rydgren berättar att han har baserat sin forskning på enkätdata som mäter egocentriska nätverk, det vill säga nätverk som utgår ifrån varje enskild individ. Han har även tittat på attityder som har samlats in via telefonintervjuer utförda av SCB samt registerdata över exempelvis grannskap, arbetsplatser och kommuner, och kopplat dessa till enkätresultaten.

Forskningsteamet har därefter intervjuat slumpmässigt utvalda individer. De har fått frågor om sina närmaste fem vänner och vad de har för inbördes relation till varandra. På det sättet konstrueras nätverk som består av upp till sex personer vardera.

Arbetsplatser är mer socialt tvingande

– Tidigare forskning har mest fokuserat på individfaktorer bakom främlingsfientliga och invandringskritiska attityder eller tittat på makrofaktorer. Den interpersonella nivån där vi kan se att individer med respektive utan invandringsbakgrund skapat ömsesidiga vänskapsrelationer är oerhört värdefull i forskningen om främlingsfientlighet.

Måste titta på olika sammanhang

Än så länge är det svårt att dra några specifika slutsatser av forskningen, men en generell slutsats är att det spelar stor roll var man mäter etnisk heterogenitet och att man behöver titta på flera olika sammanhang samtidigt. Tidigare forskning har ofta fokuserat på en kontext i taget och därför missat en del saker, anser Jens Rydgren.

Det finns exempelvis forskning som visar att när etnisk heterogenitet ökar i kommuner så minskar stödet för välfärdsstaten, vilket Jens Rydgren inte finner stöd för i sin och doktoranden Tina Goldschmidts forskning.

– Däremot ser vi ett samband mellan förekomsten av etnisk heterogenitet i både bostadsområde och kommun och ökad benägenhet att dela välfärdschauvinistiska attityder, det vill säga stöd för att via skattsedeln finansiera välfärden men att det inte ska gälla för invandrare. Detta samband gäller dock endast om arbetslösheten hos utlandsfödda är hög inom grannskapet eller i kommunen.

Jens Rydgren menar att det är viktigt att titta på kommunen eftersom politiska beslut fattas där, men att bostadsområdet är minst lika relevant att studera. Ofta har man mätt heterogeniteten på för stora områden för långt ifrån individen. Jens Rydgren studerar därför grannskap om i genomsnitt 900 personer och kopplar även ihop undersökningen till graden av etnisk heterogenitet på arbetsplatser.

– På arbetsplatser tillbringas mycket tid och relationer kan uppstå. Tillsammans med grannskap, kommuner och nätverk hjälper det oss att få en helhetsbild i vår forskning.

Oväntade forskningsresultat

Jens Rydgren och hans kollegor försöker även i sin forskning att förklara spridningen av tillit, det vill säga om man litar på sina medmänniskor. Bland annat visar en studie tillsammans med Tina Goldschmidt och Martin Hällsten att om man bor i ett etniskt heterogent grannskap och arbetar på en etniskt heterogen arbetsplats så ökar tilliten. Däremot minskar tilliten om man bor i ett etniskt heterogent grannskap men inte arbetar på en etniskt heterogen arbetsplats.

– Det var ett ganska oväntat resultat. Vi tolkar det som om grannskap är mycket anonyma, medan arbetsplatser är mer socialt tvingande. På arbetsplatser måste vi helt enkelt ha med våra arbetskamrater att göra. Det gör att kontakthypotesen träder in i relationer på arbetsplatser men inte i grannskapen.

Text: Emilie Eliasson Hovmöller

Artikeln publicerades ursprungligen i Forte Magasin 4 som finns att beställa kostnadsfritt här.