Ju tidigare barn med autismspektrumstörningar får diagnos, desto bättre hjälp kan de få till ökad livskvalitet. Nu försöker forskare vid Karolinska institutet identifiera typiska kännetecken som är möjliga att upptäcka redan hos bebisar.

Antalet diagnoser inom autismspektrat har ökat de senaste tio åren och är fortfarande på uppgång. I Stockholm har nu upp till 2,6 procent av befolkningen diagnostiserats med ett spektrumtillstånd. Vad uppgången beror på är inte känt, men Sven Bölte som är professor i barn- och ungdomspsykiatri menar att det finns flera skäl. Bland annat en bredare tolkning av fenomenet, ökad medvetenhet, högre krav på prestation och hälsa och bättre sjukvård.

Vi har fått högre ideal om kommunikativa och sociala färdigheter, samtidigt som det finns en större kunskap om, och acceptans för, att de här störningarna finns.

– Vi har fått högre ideal om kommunikativa och sociala färdigheter, samtidigt som det finns en större kunskap om, och acceptans för, att de här störningarna finns, säger han.

Sven Bölte leder arbetet vid Center of Neurodevelopmental Disorders på Karolinska Institutet, KIND. Han berättar att barn med autismspektrumtillstånd , AST, har svårt för att samspela med andra. Hur funktionsnedsatt en person anses vara beror till stor del på hur barnet klarar av vardagen, att prata med andra och hur stödjande det sociala nätverket är.

Även om föräldrar tidigt brukar ha en idé om deras barn fungerar eller inte, är det oftast först i förskole- eller skolåldern som misstanken om autism brukar väckas på allvar.

Ofta har barnet problem med språket, visar udda beteenden, leker inte så bra eller har problem med aptiten, sömnen och stora känslosvängningar.
– Barnen är ofta annorlunda. Men en del barn får ingen tidig diagnos, eftersom de är lugna istället för utagerande. Barn med oupptäckt autism råkar ofta ut för missförstånd. De kan bli mobbade och utanför.

Många sätt att underlätta vardagen

Tillståndet går inte att bota, men med rätt behandling går det att förhindra att barnet blir sämre. Det finns också stora vinster att göra genom att stötta föräldrar och informera alla i barnets omgivning. I skolan kan undervisningen behöva anpassas, till exempel genom att barnet får arbeta mer enskilt, får andra typer av uppgifter, får sitta långt fram och stanna i klassrummet under rasterna.

– Särskild belysning och andra sensoriska anpassningar kan också vara till hjälp. Det finns massor av småsaker man kan göra för att underlätta för barnen, säger Sven Bölte.

Ju tidigare en diagnos kan ställas, desto bättre hjälp kan barnen få att hantera sina liv. Får barnet en diagnos redan vid två till tre års ålder finns det stora vinster att göra. Därför vill Sven Bölte och hans kolleger förstå vilka riktigt tidiga avvikelser i utvecklingen som pekar på autism.

– Får man en diagnos och hjälp redan vid tre års ålder kan vi ge barnen bättre livskvalitet genom att tidigt stötta dem i sin utveckling.

Sven Bölte och hans forskargrupp ska nu börja följa barn redan vid fem månaders ålder. De vill försöka hitta psykologiska och biologiska tecken på autism, bland annat genom att mäta barnens ögonrörelser för att se vad de uppmärksammar, göra begåvningstester, se hur barnen interagerar med sina föräldrar, och genomföra en magnetkameraundersökning.

De barn som är med i undersökningen har valts ut för att de har ett äldre syskon med en AST.

– I jämförelse med andra barn är det mer sannolikt att en del av småsyskonen också kommer att utveckla en störning, eftersom AST delvis är genetiska.

När barnen blivit två, tre år går det att bekräfta om barnet har autism eller inte. Då blir det också möjligt för forskarna att titta närmare på vad som skiljer barn utan AST från barn med AST.

Tanken är även att jämföra barnen med barn med lägre risk – syskon till barn utan funktionshinder – för att hitta tidiga tecken. Det är redan känt att barn med AST har en del tidiga motoriska avvikelser, till exempel stela eller repetitiva rörelser.

I förlängningen hoppas forskarna att forskningsresultat ska kunna användas för att utveckla screening i vården.

Samarbeten kring utbildning

Forskningen som Sven Bölte och hans kolleger driver sker i nära samarbete med Child and Baby Lab i Uppsala samt barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar, BUP. Så fort det finns en misstanke om att ett barn som är med i undersökningen har AST, skickar forskarna en remiss för vidare utredning.

Dessutom finns ett samarbete med BUP kring utbildning. Det innebär bland annat att forskarna vid KI undervisar personer som jobbar med den här gruppen av barn, exempelvis på förskolor eller som personliga assistenter.

– Vi har utbildat cirka 25 behandlare i social färdighetsträning och tränat 200 barn och unga de senaste åren.

Fakta om autismspektrumstörningar

  • Autism och autismliknande tillstånd är ett samlingsbegrepp för tillstånd som kännetecknas av svåra störningar i kontakt- och kommunikationsförmågan.
  • Många med autism har svårt att klara förändringar.
  • En del kan utveckla särskilda intressen, som de håller fast vid länge, som matematik eller att lära sig tabeller utantill.
  • Autister har svårt att förstå vad som händer,
vad andra säger och att lära sig av det.
  • En del har svårt att planera, lösa problem, tänka efter innan de gör något
och att passa in och vara som andra.
  • Hur de olika symptomen ser ut beror på en rad olika faktorer som exempelvis ålder, begåvning och omgivningens kunskap och bemötande.

Källa: autism.se

På nätet

Projekt Småsyskon finns på Facebook:
www.facebook.com/ProjektSmasyskon

och på Youtube:
www.youtube.com/watch?v=SsjYixbCMak

Internationella samarbeten

www.asc-inclusion.eu/

www.eu-aims.eu/

www.cost-essea.com

Text: Annette Ulvenholm Wallqvist