Nästan alla sköterskor i svensk sjukvård är kvinnor. Och nästan alla som bygger deras digitala verktyg är män. Det är en av utgångspunkterna för forskning i Uppsala om hur digitaliseringen påverkar sköterskors arbetsmiljö.

Sjukvården har digitaliserats snabbt. Dagens läkare sitter vid sin dator och skriver ungefär halva arbetsdagen.

Åsa Cajander

Och när Sveriges 100 000 sköterskor hanterar cirka 12 miljoner patientbesök per år, genererar det enorma mängder data, allt från sänkor och blodtryck till röntgenremisser och operationstider.

Vad som händer i dessa interaktioner mellan patienter, sköterskor och IT-­system kan vara avgörande för kvalitet och säkerhet i vården.

– Dåligt designade system skapar både stress och risk för misstag. Det digitala är en av många orsaker till att patientsäkerheten blir sämre när arbetsmiljön är dålig, säger Åsa Cajander, docent i datavetenskap vid Uppsala universitet.

Hon forskar om människa­-datorinteraktion och konstaterar att trots den omfattande digitaliseringen i sjukvården, finns inte särskilt mycket forskning om effekterna på arbetsmiljön. Och inget alls ur ett genusperspektiv.

– Det finns många rapporter om hur vårdens IT-system har stora användningsproblem, så vi vet att här finns stor förbättringspotential.

– Men det har inte forskats om de större arbetsmiljöfrågorna, till exempel hur det påverkar kommunikationen, maktstrukturerna och möjligheterna till kunskapsutveckling, säger Åsa Cajander.

Dessa och en rad andra frågor ska hon nu söka svar på, tillsammans med genusvetaren Minna Salminen Karlsson och en rad andra forskare i en tvärvetenskaplig grupp.

Vems åsikt väger tyngst?

I den manligt hierarkiska sjukvården ses sköterskorna som både underordnade och icke kapabla att bidra till utveckling och utvärdering av tekniska verktyg, enligt projektansökan.

Mansdominansen är minst lika stor bland dataprogrammerare. Men när man kommer närmare människorna, vare sig det är kunder eller patienter, är det kvinnorna som dominerar, till exempel sköterskorna i vården.

– Titta på lönerna och jämför datakillar och sjuksköterskor! Vem värderas högst? Vem av dem lyssnar vi på när vi ska välja väg i ett IT­-projekt i vården, frågar sig Åsa Cajander retoriskt.

Hon och de andra forskarna ska intervjua ett 30-tal sjuksköterskor och undersköterskor inom tre olika fält i Uppsala: kirurgi, barnsjukvård och onkologi. De ska samla in data genom enkäter till sköterskor, göra ett 40­tal intervjuer med patienter, anhöriga och beslutsfattare inom vården, hela tiden med arbetsmiljön i centrum.

Forskarna ska även genom deltagande observationer följa sköterskor i deras IT­-vardag, videofilma och analysera vad som händer.

Åsa Cajander har samordnat forskningen kring patientjournaler på nätet sedan starten i Uppsala 2012 (DOME). Införandet möttes till en början av mycket skepsis från läkarna i Uppsala.

I dag har samtliga svenska landsting journaler på nätet, i varierande grad och med olika system. Effekterna av nätjournaler följs upp även i den här studien: Har nätjournaler ökat arbetsbelastningen och mängden inkommande samtal? Är patienter upprörda? Använder patienterna sig av möjligheten att lämna hälsodeklarationer på nätet?

Ett konkret mål för forskargruppen är att få fram ett ramverk för beslutsstöd när IT­-lösningar ska upphandlas och införas i vården, särskilt såna som berör sjuksköterskor. Arbetsnamnet är eWorkEnvironment Framework. Förhoppningen är att det ska bidra till en bättre IT­-arbetsmiljö, på sikt kanske minskad sjukskrivning bland sköterskorna.

– När ett landsting inför nya IT­system i dag, är många olika nivåer inblandade, med olika mallar och tankesätt. De behöver kompletteras med arbetsmiljöperspektivet och genusperspektivet, för det existerar inte i dag, inte i någon organisation, vill jag påstå.

– Det handlar mycket om funktionalitet och tekniska specifikationer när kraven ställs upp, men inga frågor om hur det påverkar arbetsmiljön, säger Åsa Cajander.

Vill involvera användarna

Sköterskor ska självklart vara med i diskussionerna om eWorkEnvironment Framework, så att det inte blir en verklighetsfrämmande produkt.

– Jag hoppas att det kan bli en kunskapsöverföring från båda håll: Att vi får lära oss av dem och de får lära sig av oss.

Annars är det vanligt att nya IT­-lösningar introduceras utan att först fråga användarna, till exempel sjuksköterskorna. Hur kan det vara så?

– Det finns många orsaker, ofta tidsbrist. Kanske uppfattas det som ett problem att användarna kommer att beskriva olika situationer och olika behov, alla människor är ju inte lika.

– En annan orsak är civilingenjörsutbildningarna, de är uppbyggda kring modeller av verkligheten och komplex problemlösning där användarna helt enkelt inte finns med.

– Ofta vet man nog inte hur man ska involvera användarna. Men det är ett mycket intressant fenomen, säger Åsa Cajander.

Hon berättar historien om när Akademiska sjukhusets system för patientjournaler, Cosmic, kraschade och låg nere under flera dygn hösten 2016. Ingen kunde skriva in i journalerna, bara läsa en ”nödkopia”.

– Cosmic är Akademiska sjukhusets hjärta. Nu kunde man alltså inte dokumentera på det sätt som föreskrivs och många blev väldigt stressade, säger Åsa Cajander.

– Men det kom också intressanta kommentarer om att det var skönt, för nu fick man plötsligt mycket mer tid till patienterna!

Text: Mats Fahlgren