Risken att drabbas av demens har visserligen minskat något de senaste 30 åren, men eftersom den äldre befolkningen ökar kraftigt är demens ett växande problem. Vid Karolinska institutet pågår flera studier för att ta reda på vad som förebygger sjukdomen.

I och med att vi blir allt äldre drabbas fler av demens. Kognitiva förmågor, som minne och språk, försämras naturligt under åldrandet men övergår för vissa till ett demenstillstånd.

– I Sverige lever i dag ungefär 160 000 personer med demens. Fram till år 2050 förväntas antalet personer med demens fördubblas, berättar Martin Lövdén som är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Demens är en åldersrelaterad sjukdom som påverkas av många olika förändringar i hjärnan. I dag vet man ganska lite om just vilka av hjärnans förändringar som leder människor bort från ett friskt åldrande till demens.

– På senare år har vi förstått att demens i hög ålder inte är en klassisk sjukdom med en enskild orsak. Enhetlig behandling eller vaccin är alltså svårt att hitta. Forskningen har därför svängt över till att istället fokusera på prevention – det vill säga hur vi kan minska risken för att drabbas av demens.

Kartläggning av livsstilsfaktorer

Vid Karolinska institutet pågår ett forskningsprogram som syftar till att belysa hur olika beteendefaktorer påverkar åldrandet av hjärnans kognitiva funktioner. Det första av projekten är en större studie som hittills har löpt under 14 års tid. I studien följer forskarna omkring 3 500 äldre, alla boende på Kungsholmen. Vart tredje år mäts deras minnesförmåga, vissa genomgår även en magnetresonansundersökning av hjärnan. Samtidigt kartläggs deltagarnas livsstilsfaktorer, till exempel vad de gör på fritiden och vilken mat de äter. Syftet är att studera hur de kognitiva förmågorna förändras över tid samt hur sambandet mellan hjärnans förändring och de olika livsstilsfaktorerna ser ut.

– I dag vet vi att mentalt stimulerande arbets- och fritidsmiljöer visar ett samband med minskad risk för demens. Längre utbildning och högre fysisk aktivitet är andra positiva faktorer. Sedan finns det data som visar att medelhavsdiet hänger ihop med minskad demensrisk. Det finns alltså många olika faktorer som kan ha positiva effekter för den kognitiva förmågan. Däremot vet vi inte varför det är så och vilka hjärnförändringar som ligger bakom dessa effekter. Det letar vi efter i andra projekt inom programmet, säger Martin Lövdén.

Högt blodtryck riskfaktor

På samma sätt som det finns förebyggande faktorer, finns det också riskfaktorer som ökar sannolikheten för demens, som hjärt- och kärlsjukdomar samt ett högt blodtryck.

– Allt som sänker blodtrycket till normala nivåer är bra. Därför är det viktigt att vården sätter in blodtryckssänkande mediciner i tid. Fysisk aktivitet är också bra och att man äter som man ska för att minska risken för blodkärlsproblem.

Andra studier inom forskningsprogrammet undersöker om det går att förbättra deltagarnas minnesprestation.

– I en av studierna tittar vi på språkinlärning strax efter pensioneringen. Under tre månader får deltagarna lära sig ett nytt språk, till exempel italienska, för att se om de mentala aktiviteterna påverkar deras utveckling. I en annan studie gör deltagarna olika typer av arbetsminnesuppgifter, berättar han.

Stor efterfrågan på forskningen

Förhoppningen är förstås att den kognitiva träningen ska ge effekt, även om den är omdebatterad bland forskare.

– Vi försöker öka effekten genom att kombinera kognitiv träning med fysisk aktivitet eller tDCS – lätt ström som används för att stimulera nervcellerna och som vi tror kan öka sannolikheten att få en bättre effekt av den kognitiva träningen, säger Martin Lövdén.

Det finns en stor efterfrågan på forskning om demens, bland annat eftersom demenssjukdomar medför stora kostnader för både individerna och samhället.

– Kognitiva förmågor betyder mycket för produktiviteten, hälsan och möjligheten att leva ett självständigt liv som äldre. Både utifrån ett individ- och ett samhällsperspektiv är det viktigt att vi gör vad vi kan för att minska risken för demens.

Text: Linnea Bolter

Artikeln publicerades ursprungligen i Forte Magasin 4 som finns att beställa kostnadsfritt här.